Det enda positiva med den här grova jet lagen som jag har är att rummet är städat och garderoben rensad. Vaknade klockan 3.30 inatt. Förstår ni hur rubbad min dygnsrytm är? "Det är ett skämt" tänkte jag när jag kollade på klockan. Mindre kul jobbdag som väntar antar jag. Men har slängt ihop en pannkakssmet och sitter och tittar på Ego för tillfället, bara för att fördriva tiden! Ciao

Håller på att skriva lite om resorna jag vart på och fixar bilder, så det kommer, tänkte dock slänga upp lite bilder från USA redan nu dock för jag kan inte hålla mig! håll i hatten!

 

Hej! det var ett tag sen sist, ber om ursäkt för det till alla er som faktiskt hängt kvar här och kikat in då och då. Jag tänkte mest meddela att jag kommer att öppna upp bloggen igen nu, för att dels posta bilder från mina resor, men också för att dela med mig av vardagen jag lever i just nu. Vilket är en rätt hektisk sådan. Har mycket framför mig nu, och därför vill jag likna den här bloggen lite som en dagbok, fast offentlig och på nätet. Känns alltid kul att kunna bläddra tillbaka och se gamla bilder och läsa gamla inägg. Känns kul med detta nyöppnande av bloggen och jag ser fram emot att få dela med mig av mina resor framförallt!

 

Om en vecka (lite drygt, om en vecka och 1 timme) så åker jag till sydafrika för att uppleva en helt ny kultur, åka på safari, äta god mat och njuta av vackra vyer. Kameran åker självklart med så jag hoppas på riktigt fina bilder!

 

Efter sydafrika kommer jag bara befinna mig i sverige i 6 dagar, sen bär det av till nästa destination, vilket är - USA och cali. Där kommer jag besöka bland annat min gamla helstad (känns töntigt att kalla det för just hemstad, men känns ju så) och min absoluta favoritstad Los Angeles. Åker dit med min fina syster, och längtar utav bara den! ser så mycket fram emot den här resan och har räknat ned sen tidigt i höstas. Snart är det äntligen dags!

Tog mig precis en titt på skatteåterbäringen, kort därefter började jag googla bostadsrätter i stockholms innerstad. Skämt å sido, men blev glatt överraskad när jag fick syn på dom där siffrorna. Sen skulle ju en schysst lägenhet i stan inte sitta fel just nu, är så sugen på att flyga ur boet mina kära vänner, ni skulle bara veta. Vill ha en stor en, med fin stor balkong, och lite soft arkitektur, takbalkar osv skulle inte vara fel, en 3,5a helst, så kläderna får plats. Vita väggar, kakel i badrummet och spotlights i taket - för att göra listan kort så avslutar jag här. Men jag är ju inte så curlad att jag tror att detta är speciellt realistiskt i mitt fall, men det är drömmen. Lite dit jag strävar liksom. Vill ha något eget som jag kan göra till mitt, inreda på mitt sätt och ge en Petronella-touch.

 

Har haft mycket tankar i huvudet på senaste tiden. Insett att det är dags att satsa på lite viktigare saker än nöje. Vill börja plugga, är helt inställd på ekonomi med inriktning marknadsföring, det är vad jag vill syssla med. Men innan jag kan börja på det programmet som jag vill in på måste jag plugga matte c, vilket planen är att göra nu under hösten. Ska även ta tag i min hälsa, börja äta nyttigare, träna mer, inte dricka så mycket alkohol and so on. Var och tog blodprover idag nämligen för att se så mina värden ser okej ut, då fick jag en rejäl tankeställare och insåg att det är dags att börja ta tag i min kropp och mitt välmående. Det är ju fasen superviktigt. Varför har jag skitit i det här i nästan 21 år för? det är ju helt sanslöst. Blir så arg när jag tänker på det egentligen. Det är inte försent än, man kan alltid bryta dåliga vanor, men det känns som att detta beslut borde tagits för länge sen.

 

Mycket jobb är det på schemat också, jobbar till och med imorgon, fast att det är lördag och jag skulle vart ledig. Men pengarna lockar lite för mycket nu för att säga nej. Som jag nämnde tidigare så ska jag till sydafrika, usa och belgien i sommar, så cash lär ju behövas! sjukt dumt att tacka nej till jobb då, bara för att man vill vara ledig!

 

Var barnvakt igår också, till världens bästa R! SÅ otroligt gullig och med så mycket personlighet! så, igår när jag var där hörde jag en låt som jag inte riktigt kunde sluta tänka, så jag googlade upp texten idag och hittade den. Shooooff in på fredagsmys-listan på spotify. Låten har gått varm i mina öron idag. Otippat, men bra!

 

 

Ja, det var ett tag sen och OJ vad det har hänt saker. Jag har, hör och häpna, börjat lyssna på trance. Så varje gång jag går utanför dörren sätts en bra jäkla trancelåt istället för mina gamla sega kärleksballader. Den ni, det hade ni inte väntat er va? vad kan toppa det här då liksom?

 

Sen ska jag till tomorrowland med Regina i juli,  och så åker jag till sydafrika i maj för safari och hajdyk. Sen har jag kanske nämt att jag flyger till LA igen i juni? ska dit på en fotoresa med lil sis, så vi roadtrippar genom kalifornien i två veckor. Mycket resor i år med andra ord, och shiiiiit vad jag älskar det!

 

inte mycket till information här känner jag, kanske teasade lite med inledningen "OJ vad det har hänt saker" - men det får ni ta!

 

 

Kan faktiskt ångra att jag lämnade san francisco. Att jag gav upp min dröm och bara drog. Satte mig på ett plan hem och lämnade något av det största jag gjort bakom mig. Det fanns andra utvägar, det vet jag idag, och visste även då - jag kunde gått i rematch och stannat kvar. Kvar i landet som toppar listan av mina absoluta favoritländer i världen. Men på samma sätt som det känns förjävligt att jag åkte så känns det som det absolut klokaste val jag gjort. Antar att det här med SF är någonting som alltid kommer att bekymra mig. Kommer nog alltid att undra hur det hade vart om jag hade stannat hela mitt au pairår. Men hur jag än hade gjort så skulle det inte vart helt bra. Inte exakt så som jag hade hoppats. Tror jag glömmer bort hur jobbigt jag tyckte det va att bo på jobbet, att leva med egentligen helt främmande människor, i en till viss del främmande stad. Jag plågar mig själv lite för mycket genom att tänka allt för gott om den här au pairresan. Jag är tacksam, så in i helvete tacksam att jag fick säga hej då till min morfar, säga att jag älskar honom och få nått slags lugn i att han faktiskt slipper lida nu. Och det vet jag med övertygelse att jag inte hade fått gjort om jag hade valt att stanna kvar i USA. Jag hade aldrig kunnat leva med det. Hade aldrig kunnat förlåta mig själv. Så mycket som min morfar betydde för mig är nog helt oförsteligt för dom som aldrig såg oss tillsammans. DÄRFÖR var mitt val helt rätt. Det känns rätt hela vägen in i hjärtat. Men det tar inte bort min saknad efter USA och San Francisco. På 6 månader blev det mitt andra hem. Känns nästan som att jag hör hemma där mer än i Sverige ibland. Vilket är rätt sjukt. Jag blev förälskad i en stad jag bodde i i ett halvår, och känner inte samma tillhörighet till det land där jag växte upp och har bott i i 20 år. Minns hur min mamma sa att "Nella kommer stanna i USA" och för ett tag så trodde jag stenhårt på det jag med. Var helt säker på att USA var rätt land för mig. Jag sa redan samma dag som jag satte mig på planet till USA i januari förra året, att mig ser ni inte igen på två år - jag ska stanna kvar så länge jag bara kan. För det var just 2 år som man fick stanna på sitt visum. Man kunde förlänga efter ett år om man ville - vilket jag var helt bombsäker på att jag skulle göra. Tror att mina förhoppningar var lite för stora. Tänkte för gott om hela grejen... så jag blev besviken. Det va fan långt ifrån lätt alla gånger. Att jobba nästan 50 timmar i veckan för typ 4 dollar är helt absurt egentligen. Att vakna en morgon och bli näst intill utskälld för att man äter "fel" müsli - det är en mardröm. Kände mig helt ärligt som en fånge i något som jag var tvungen att kalla mitt hem. Fyfan. Jag lovade mig själv så jävla många gånger att jag aldrig skulle utsätta mig för en sån situation igen. Jag levde för min fritid. Jag gjorde verkligen det. Och för barnen, Ryan var min lilla ögonsten - och shit vad jag saknar honom. Julia, som var 1,5 när jag kom fick jag se utvecklas varje dag - helt sjukt. Men resten, allt runt omkring, funkade inte. Är dock jävligt glad att jag hann se och uppleva så mycket som jag faktiskt gjort. Lärde mig stå på egna ben om det så bara var för det halvåret jag va där - nu har alla tvättegenskaper och matkunskaper helt försvunnit. Det enda jag har kvar i lärdom från den här resan är jävligt mycket erfarenheter och engelskan - och såklart alla mina minnen och vänner. Evigt tacksam änså för att jag vågade mig ut för att testa mina vingar. Jag körde verkligen på det som kändes rätt. Beundrar faktiskt mig själv för det, får ärligt säga det. Vet att det inte är korrekt att berömma sig själv i lilla landet lagom - men vafan, är ju nästan halvamerikan nu så kan ju få vara ett undantag.

 

Det som gör mig mest ledsen är alla de saker jag missade. Alla minnen jag hade kunnat få på de resterande 6 månaderna. Och att USA som land, på papperet är exakt allt jag vill ha. Det är exakt allt det som jag faktiskt ÄR. Trivs så fruktansvärt bra i USA. Känner mig som fisken i vattnet. Helt ärligt. Cali är fan som handen i handsken för mig, åh vad jag kan sakna att glida runt i shorts i flera plusgrader när det är snö hemma i sverige, saknar alla trevliga männiksor, saknar stämningen, saknar miljön och omgivningen, att ha nära till alla sköna städer i USA, bara kuna packa väskan och dra till Miami eller New York på 6 timmar, eller att ta flyget från SF till LA på inte ens 60 minuter - saknar allt! exakt allt som har med USA att göra. Drömmen skulle ju vara att få flytta dit nån dag, och få kalla Cali för sitt hem igen.